Svampar och klimatförändringar: Nästan en tredjedel av de undersökta arterna hotade av utrotning

Klimatförändringarna lämnar spår – även under jorden. Svampar, våra skogars hemliga härskare, hamnar alltmer under press. En aktuell utvärdering kommer fram till ett alarmerande resultat: Nästan var tredje undersökt svampart hotas av utrotning. Vad innebär detta för ekosystemen, för våra skogar och för svampplockare? En överblick.

Vad den nya studien om svampar och klimatförändringar säger

Nyheten spreds under de senaste dagarna: „Nearly 1 in 3 Studied Fungi Threatened With Extinction From Deforestation, Climate Change“ – så lyder titeln på en analys som togs upp av Earth.Org. Den underliggande forskningen undersökte många svamparter världen över och kom fram till att cirka 30 procent av de registrerade arterna är hotade i sina bestånd på grund av kombinationen av avskogning och klimatförändringar. Särskilt drabbade är arter som är beroende av gamla, orörda skogar – alltså just de livsmiljöer som krymper på grund av mänskliga ingrepp och ökande torka. Siffrorna är nedslående, men de visar också: Svampar och klimatförändringar är oskiljaktigt förbundna. Den som vill förstå tillståndet i våra skogar måste betrakta marken och dess invånare.

Varför svampar är så viktiga för klimatet

Svampar är mycket mer än bara samlarobjekt. De bildar symbiotiska nätverk med träd – de så kallade mykorrhizanätverken. Genom dessa underjordiska förbindelser utbyter träd näringsämnen och vatten, varnar varandra för skadedjur och lagrar kol i marken. När svamparter försvinner kollapsar detta nätverk. Följden: Skogar blir mer känsliga för torkstress, skadedjur och stormar. Dessutom är svampar i hög grad involverade i nedbrytningen av organiskt material. De omvandlar döda växtdelar till humus och frigör därvid näringsämnen som i sin tur gynnar skogen. En förlust av svampmångfald försvagar alltså hela skogsekologin – och därmed också skogarnas förmåga att binda CO₂. I klimatförändringarnas tid är detta en dubbel börda.

Utbredningsförskjutningar och fenologi: Svampar reagerar på förändringen

Klimatförändringarna förändrar inte bara mängden, utan också tajmingen. Många svamparter fruktifierar idag tidigare på året än för några decennier sedan – ett klassiskt fenomen inom fenologin. Samtidigt förskjuts utbredningsområdena: Värmälskande arter vandrar norrut eller till högre höjder, medan köldälskande arter trängs tillbaka. I Centraleuropa observerar vi att torkperioder på sommaren kraftigt reducerar fruktkroppsbildningen hos många matsvampar, medan kraftiga regn på hösten leder till korta, intensiva svampsäsonger. Dessa variationer gör planeringen svårare för samlare – och de stressar svamparna själva. Den som vill följa utvecklingen hittar på FungiFind svampkartan aktuella fynddata och kan observera hur säsongen förskjuts lokalt. Även FungiFind-bloggen tar regelbundet upp ämnen kring svampar och klimatförändringar.

Vad innebär detta för våra skogar och för svampplockare?

Hotet mot svamparna är inte bara ett estetiskt problem. När mykorrhizasvampar faller bort lider också träden – de får mindre vatten och näringsämnen och blir mer mottagliga för sjukdomar. Skogsbruksåtgärder måste därför i allt högre grad ta hänsyn till bevarandet av marklevande svampar. För svampplockare innebär det: samla medvetet, skona rödlistade arter och följ hållbara samlingsmetoder. Den som söker specifika arter kan i FungiFind artlexikon informera sig om hotstatus och kännetecken – till exempel för blodriskan (Lactarius deliciosus), en mykorrhizasvamp som främst förekommer i tallskogar. Just sådana matsvampar är beroende av intakta skogsmarker. En noggrann titt lönar sig: Många svampar är svåra att bestämma utan expertkunskap; lita därför aldrig på blotta antaganden. Denna artikel är endast avsedd som information och ersätter inte professionell svamprådgivning på plats.

Vad vi kan göra nu

Studien visar: Det är hög tid att agera. Att skydda skogar är det bästa klimatskyddet – och därmed också det bästa skyddet för svampar. Det innebär att bevara gamla skogar, avstå från kalhyggen och främja naturnära skogsbruk. Alla kan bidra: köpa regionala svampar eller samla själv, men alltid med respekt för naturen. Och den som är intresserad av sambanden hittar i FungiFind svampkartan ett verktyg för att observera sin egen region. Väderpoängen i appen hjälper till att bedöma när förhållandena för svamptillväxt är gynnsamma – vetenskapligt grundat och lokalt anpassat. På så sätt blir samlandet ett litet medborgarforskningsprojekt: Ju fler data vi delar, desto bättre förstår vi hur svampar reagerar på klimatförändringarna.

Slutsats: Svampar och klimatförändringar – ett ämne som berör oss alla

Nyheten om hotet mot nästan en tredjedel av de undersökta svamparterna är en väckarklocka. Svampar är inte bara kulinariskt värdefulla, de är systemrelevanta för våra skogar. Klimatförändringarna förändrar deras livsmiljöer, deras tider och deras nätverk. Vi måste ta dessa förändringar på allvar – och agera. Den goda nyheten: Det är ännu inte för sent. Den som skyddar skogar skyddar svampar. Och den som skyddar svampar skyddar klimatet. Förbli nyfikna, observera naturen och dela era fynd – helst med FungiFind-gemenskapen.