Skålsvampar Peziza spec.
oätlig
De är sköra i stället för geléartade och växer oftast på marken.
Visa på kartanAuricularia mesenterica (Dicks.) Pers. · Auriculariaceae
Var växer den just nu? Öppna kartan Svampalarm för den här arten Så fungerar svampalarmet

Svartöran bildar takpannelagda, geléartade öronlappar på död lövved. Ovansidan är ljusgrå till brun och fint zonerad med hår. Den räknas som oätlig.
Den är seg och saknar matvärde; den ska inte förväxlas med den ätliga judasörat.

De är sköra i stället för geléartade och växer oftast på marken.
Visa på kartan
Det luktar och smakar knappt, dess sporpulver är vitt. Svartöran har en zonerad, styvt hårig ovansida och växer hellre takpannelagt på lövved.
Visa på kartan| Svartöra | Skålsvampar | Judasöra | |
|---|---|---|---|
| Hatt | 2 till 6 cm, mussel- till öronformiga, takpannelagda, zonerade | 2 till 10 cm, skålformiga, bruna till ockrabruna | 3 till 10 cm, öron- till skålformig, rödbrun, sammetslen |
| Undersida | slät till ådrig, grå till brun, geléartad | hymeniet slätt, inuti skålen | hymeniet slätt till ådrigt veckat, glänsande |
| Fot | ingen, fruktkropparna sitter från sidan på veden | saknas eller bara antydd | saknas, med smalt fäste i veden |
| Kött | geléartat, grått till brunt, hårt vid torka | vaxartat skört, inte geléartat | geléartat elastiskt, torrt hårt |
| Ätlighet | Oätlig | oätlig | ätlig |
På liggande stammar, grenar och stubbar. Från låglandet till bergstrakter.
Död lövved, till exempel bok, ek, björk, hassel.
möjlig god huvudsäsong
Främst under fuktiga höst- och vintermånader på död ved.
Det finns inga fynd per region för den här arten ännu. Landsidorna leder till alla regioner med daglig prognos.
Giftinformation:
Nödnummer: 112
Svamprådgivning: Svampkonsulenternas Riksförbund: Kontakta en svampkonsulent. Svampkonsulenter kontrollerar fynd.
Plockningsregler: Allemansrätten: svamp får plockas, utom skyddade arter; i naturreservat och nationalparker kan förbud gälla.
Seg, geléartad och utan matvärde.
Plocka den inte för köket.
Nej, svartöran räknas som oätlig. Den är seg och saknar matvärde; den ska inte förväxlas med den ätliga judasörat.
Svartöran kan hittas hela året, främst under fuktiga höst- och vintermånader. Den växer på död lövved som bok, ek, björk och hassel, på liggande stammar, grenar och stubbar.
Den kan förväxlas med judasöra och med storskålar. Judasöra luktar och smakar knappt och har vitt sporpulver, medan svartöran har en zonerad, styvt hårig ovansida och växer hellre takpannelagt på lövved. Storskålar är sköra i stället för geléartade och växer oftast på marken.
Sporpulvret är vitt. Fruktkropparna är 2 till 6 cm stora, mussel- eller öronlappsformiga och sitter takpannelagda över varandra, utanpå grå till bruna med fina, koncentriska zoner och styvt hår.
Ersätter inte att dina fynd kontrolleras av en kunnig person. Ingen garanti för riktighet. Uppdaterad: 17.10.2026.