Skrovlig taggsvamp Sarcodon scabrosus
oätligDen är oftast sällsynt, når inte fjällig taggsvamps storlek och smakar kraftigt bittert. Fotbasen är svartaktig till grönaktigt svart. Oätlig på grund av bitterheten.
Sarcodon imbricatus (L.) P.Karst. · Bankeraceae
Var växer den just nu? Öppna kartan Svampalarm för den här arten Så fungerar svampalarmet

Fjällig taggsvamp är en kraftig taggsvamp med ljus- till mörkbrun hatt, tätt besatt med utstående fjäll som en hökfjäderdräkt. På undersidan har den mjuka grå taggar. Unga svampar räknas som ätliga, äldre smakar bittert. Beståndet minskar i många regioner.
Den har mjuka grå taggar i stället för skivor och en brun hatt med spretande fjäll. Giftiga dubbelgångare bland taggsvamparna är sannolikt inte kända, men äldre svampar smakar bittert. Hos vissa personer är mag- och tarmbesvär möjliga.
Den är oftast sällsynt, når inte fjällig taggsvamps storlek och smakar kraftigt bittert. Fotbasen är svartaktig till grönaktigt svart. Oätlig på grund av bitterheten.

Deras kött är zonerat, segt och korkartat. Det säkraste kännetecknet: Hos fjällig taggsvamp är köttet inte zonerat. Många arter är sällsynta och står på rödlistor, så låt dem stå. Oätliga.
Den har en blekgul, slät till föga fjällig hatt och vitaktiga till blekgula, spröda taggar. Det säkraste kännetecknet: Dess sporpulver är vitt, hos fjällig taggsvamp brunt. Också ätlig.
Visa på kartan| Fjällig taggsvamp | Skrovlig taggsvamp | Korktaggsvampar | Blek taggsvamp | |
|---|---|---|---|---|
| Hatt | ljus- till svartbrun, 5 till 15 cm, med spretande fjäll | brun, fjällig, oftast mindre | vitaktig till brun, ofta sammanvuxna | blekgul till blek orangeockra, utan grova fjäll |
| Undersida | ljusgrå till grå, mjuka taggar som löper något nedåt på foten | grå till bruna taggar | bruna taggar | vitaktiga till blekgula, spröda taggar |
| Fot | kort, satt, vitaktig till brunaktig | basen svartaktig till grönaktigt svart | kort, korkartad | kort, tjock, vitaktig |
| Kött | köttigt, bittert med åldern | köttigt, kraftigt bittert | segt, korkartat, zonerat kött | köttigt, sprött |
| Ätlighet | Ätlig med begränsning | oätlig | oätlig | ätlig |
Basfattig till måttligt basrik, näringsfattig mark i bok- och gran-ädelgransskogar, även i granplanteringar. Fruktkropparna växer ur jorden, inte ur ved. Föredrar högre lägen, även på låglandet.
Bok, gran och ädelgran.
möjlig god huvudsäsong
Växer ofta i häxringar och föredrar högre lägen, men förekommer även på låglandet.
Det finns inga fynd per region för den här arten ännu. Landsidorna leder till alla regioner med daglig prognos.
Hur stor är chansen att hitta den här arten där du är just nu? Vi räknar ut den utifrån väder, markfukt, höjd och skog vid din plats.
Giftinformation:
Nödnummer: 112
Svamprådgivning: Svampkonsulenternas Riksförbund: Kontakta en svampkonsulent. Svampkonsulenter kontrollerar fynd.
Plockningsregler: Allemansrätten: svamp får plockas, utom skyddade arter; i naturreservat och nationalparker kan förbud gälla.
Stek unga svampar i skivor. Större exemplar kan befrias från bitterämnen genom att skållas och att koksvattnet hälls bort. Torkad och malen blir den ett kryddigt svamppulver till såser och soppor; doseringen kräver erfarenhet. Tillaga i minst 15 minuter.
Går att torka och mala till svamppulver. Rå eller otillräckligt upphettad är den svårsmält. Äldre exemplar smakar bittert.
Ja, framför allt unga fruktkroppar lämpar sig för förtäring. Äldre smakar bittert. Den måste alltid tillagas tillräckligt; rå eller otillräckligt upphettad är den svårsmält.
På den bruna hatten med spretande fjäll, de mjuka grå taggarna på undersidan och det bruna sporpulvret.
Med blek taggsvamp, som är ätlig och har vitt sporpulver, med den bittra den skrovliga taggsvampen och med korktaggsvampar, vars kött är zonerat och segt. Giftiga dubbelgångare är sannolikt inte kända bland taggsvamparna.
I bok- och gran-ädelgransskogar samt i granplanteringar på näringsfattig mark, ofta i häxringar.
Ersätter inte att dina fynd kontrolleras av en kunnig person. Ingen garanti för riktighet. Uppdaterad: 17.10.2026.